tinnaninna

Igår vaknade vi till en strålande vit dag, -4 grader och massa sol. Jakob förklarade mycket ingående att det glittrade ute. Allt var jätteljust verkligen. Mådde jättebra, kände mig så himla pigg. Jimmy hade åkt iväg med Es vagn, men jag gosade ner honom i sulkyn istället, med täcke och hela faderullan. Han somnade omgående. Vi andra tog fram julklappspulkorna från förra året som vi aldrig kunde använda. Sen åkte vi nerför lilla backen hos mamma och pappa. pappa har äntligen lärt sig att skrapa så att det är lite snö kvar, när jag var liten skrapade han alltid så att gruset kom fram. Efter nån timma gick vi in till mamma och fikade och ungarna ritade.

Väl hemma igen somnade Alma och E och Jakob spelade lite tv-spel. Själv ställde jag mig och gjorde köttbullar. Slängde i köttfärs och färdig kryddblandning i min underbara rosa Kenwood och fick till en helt perfekt smet. Stekte dom på långpannan sen, supergoda!

Efter middagen så fick Jimmy umgås med E så bakade jag och barnen pepparkakor. Alma bakade två plåtar, Jakob bakade fyra pepparkakor. Man kan väl säga att en av dom är mer uthållig än den andre.

På kvällen kände jag mig själv helt chockad över vad jag åstadkomit under dagen, det är ju sån jag vill vara jämt! Men hur ska man orka det??

Vaknade med ett ryck kl 06.20 idag av att båda stora barnen klättrade ur min säng där de båda sovit sen tvåtiden inatt. Tyckte ändå Jakob kändes rätt så o-febrig så jag började få små förhoppningar om att dom kanske ändå eventuellt skulle kunna åka till förskolan idag. Tempade honom men slutade snabbt för den liksom började på 37,3 och tickade uppåt. Ringde förskolan och slängde mig bakåt i sängen och tänkte vila lite till.

Min mage, som hållt sig lugn sen våren 2006, fick dock för sig att jävlas så jag fick ynka mig ut i köket och knapra lite piller. Trodde nästan att jag skulle gå av på mitten ett tag men medicinen hjälpte på en halvtimma.

E vaknade och hade inte bajsat, halleluja! Fixade frukos till alla barn, fil till dom stora och välling till E. Glömde helt bort att äta själv. Kom på vid 10 att jag kanske skulla äta nåt och tvingade i mig en kopp te och en banan.

Orkade inte klä på mig nåt mer än mjukismyxor och t-shirt. Orkade inte tvätta håret eller borsta tänderna. Kom iaf ihåg mitt minipiller, alltid nåt. Mamma kom över för hon skulle ta lite grejer från vår kaputta frys och lägga i sin. Dessutom hade hon muffinsformar:-) Hon såg nog att jag mådde eländigt och stannade och lekte med barnen. Fantastiskt! Sen hämtade hon kakor och så fikade vi lite, kände mig som världens pyttigaste lilla flicka, fast jätteskönt att bli lite rådd om. När mamma skulle åka så tog hon med sig Jakob. Jag och Alma bakade chokladmuffins med saffransfyllning, jättegoda! Sen sov vi hela högen ett tag, alldeles fantastiskt.

Jimmy och Jakob kom hem straxt efter fyra och väckte oss. Lagade middag i tron om att han skulle åka igen vid sex. Men mitt när jag håller på att duka tar han på sig jackan och säger att han inte ska äta. Så jag fick äta ensam med alla barnen, igen. Jakob räddade hela middagen med att säga: Mmmm mamma, den här laxen är verkligen hundra tusen god! Är nöjd, dom fick riktig mat idag, potatis och lax. Visserligen var det potatisklyfoter från Ica och såsen var egentligen philadelphiaost med vitlök/örter, men ändå:-)

Jag har verkligen varit en bedrövlig syn idag. När Jimmy pussade mig så kunde jag  bara tänka på hur eländig jag såg ut och hur lyckligt lottad jag är som ändå fick en puss, alla andra män i världen hade nog sprungit sin väg, snabbare än Tyson Gay hade tagt sig ur startblocken.

Tänkte faktiskt fräscha till mig senare under kvällen och fick då sällskap av en liten tösabit som inte ville sova. Så vi tvättade håret och gosade sen ner oss i soffan med varm choklad resp te, tände ljus och kollade på tv. Hon fick lära sig lite hejaramsor för HV71 och sen så blev det sängen för lillfröken:-)

Allt som allt så känns den här dagen ändå lite bättre än i går. Jag har röjt diskbänken. Jag har tvättat tvätt. Jag har tvättat håret. Jag har använt deo. Jag har lekt med barnen, spelat tv-spel med dom och bakat tillsammans med dom. Jag kanske har en liten supermamma inom mig iaf??

I min blogg kommer följande personer att frekvent dyka upp:

Jag, 30-årig kvinna, statligt anställd, överviktig, mamma
Jimmy 31-årig make, politiker och mångsysslare, pappa
Jakob 4,5-årig son, underbar och retsticka, storebror
Alma 2,5-årig dotter, helt fantastisk, kreativ busunge, lillasyster
E 9 månader gammal familjehemsson, frisyr som Dan Bäckman och sover sällan om nätterna.

Sen tillkommer det en drös personer som mormor, morfar, moster och morbröder osv.


Allt sen vi blev familjehem under sensommaren så får vi ofta höra vilka fantastiska människor vi är som gör nåt sånt här, vilken tur det är att vi finns. Får beröm både här och där, precis som att vi är några slags himla övermänniskor. Men det är vi inte, vi är alldeles alldeles vanliga. Vi har villa, vi är gifta, vi har två barn, vi har inte volvo men peugeot och katt istället för hund. Vi älskar våra barn, vi slår dom inte, vi jobbar och barnen går på förskola. Förstår inte vad i detta som är så fantastiskt. Hursomhelst så går vissa dagar helt åt helvete, så enkelt är det. Väljer därför att citera mig själv i ett inlägg på familjeliv.se tidigare ikväll:

Har lipat hela kvällen känns det som, är bara så jävla trött. Jag är verkligen inte van vid att aldrig få sova och inte van vid att det är nån som drar i mig varje vaken sekund. Jimmy har jobbat fem av sju nätter den här veckan, samt sovit motsvarande dagtid. Idag sov han till klockan 17. Jag var så nära att ringa och tvinga upp honom vid tre för då var jag nära ett sammanbrott. Jakob blev sjuk igår, dom andra två började bli sjuka nu på eftermiddan. Hela helgen har jag siktat på imorgon då barnen skulle till förskolan och jag skulle få pusta ut. Men det sket sig ju tydligen då. Sen så hade jag i almanackan planerat in träning på tisdag men nu skule visst Jimmy på möte då, alla mina andningspauser den här veckan verkar gå upp i rök. Jag blir säkert sjuk så jag inte kan åka på julmarknad med mamma på fredag heller.
Stor cred till dom som alltid är ensamma med flera barn, det är helt galet vad det sliter emellanåt! Det som är värst är ändå att känna sig otillräcklig tycker jag, att inte hinna ut med komposten, att inte hinna vika tvätten, inte hinner se konflikter innan dom går till handgripligheter osv. Jag har t o m  massa högskolepoäng i pedagogik men det enda som verkar finnas kvar från dom åren är en jädrans massa studieskulder. Jag vill var en supermamma som bara fixar allt sånt jättesnabbt, aldrig serverar burkmat och som vägrar halvfabrikat. Skulle baka muffins imorgon med barnen tänkte jag. Fint att jag kom hem från affären med allt utom muffinsformar.

Blev stekt kyckling med currysås på påse och kokt ris till middag. Jättespännande, verkligen. Jag kan fan inte ens få ihop en vettig måltid till min familj

Nu ska jag tända ljus, helt och hållet skita i min viktminskning och gosa ner mig i soffan och äta nåt gott. Och onyttigt!