Prusiluskan på besök

Idag har två "tanter" från soc varit här. Placerande soc som är ansvariga för E alltså. Dom kommer hit med jämna mellanrum för att se hur E utvecklas och hur vi har det.

När jag som bäst gick runt och städade på förmiddan så ringde en man från kyrkan. Han och hans fru är och har varit familjehem i hur många år som helst, vi brukar prata om det ibland. Han ringde visserligen i ett helt annat ärende men vi småpratade lite och jag sa att jag städade inför socbesöket. Han skrattade lite och så sa han att han alltid brukade tänka att det var Prusiluskan som kom när soc kom. Tyckte det var en lite rolig tanke faktiskt:-) Kände mig genast tvungen att städa lite extra för den där Prusiluskan verkade rätt petig.

Nu är våra soctanter jättegulliga och vet att vi kanske inte har extremt välstädat jämt. En av våra referenter i utredningen (*vinkvink* om du läser) sa till utredaren att vi var lite stökiga av oss och vi blev ju ändå godkända så då får dom väl ta oss med lite skit i hörnen helt enkelt;-)

Vi hade iaf ett riktigt bra möte med mycket tankar och funderingar som reddes ut, kändes jättebra!

Ikväll har ungarna och jag ätit semla, så rackans gott! Pappa och Mikael kom förbi och åt lite också.


Vi har fått en ny tid till läkaren för E för utredning av celiaki. Sist hade han ju gått upp så himla bra i vikt att läkaren inte ville testa nånting så nu ska vi dit om tre veckor. Tänkt om det bara är så att han slutade gå upp i vikt av all stress som det ju ändå måste vara att byta familj? Är ju absolut ingen psykolog men vem vet?

E har dessutom börjat prata!! Katt och mamma är mest använda orden. Tyckte nog han sa pappa idag men är inte helt säker...

Min supermammastatus har inte hållt i sig idag heller. Har skällt på barnen som försökt slå halvt ihjäl varandra. Jag måste komma på en massa bra aktiviteter och sysselsätta dom hela dagarna för dom klarar just nu inte av att leka själva mer än max 7 min, sen slåss dom...

Kommentarer
Postat av: MalinKF

VAd skönt att ni kan känna så med soc. Pruseluskan var ju lite roligt.

Bra att E går upp ivikt, men det är klart att han mår bra av att äntligen vara i den familj som är hans familj. Han känner sig hemma hos er. Bra att han börjat prata. Gulligt.

2008-02-06 @ 08:37:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0