Jobb, monster och pepparkakor. Å en och annan blodplätt
Idag for jag iväg i ottan för att jobba en liten sväng. Eller jobba och jobba, vi skulle byta kontor och jag kände att jag gärna ville plocka undan min bråte själv så att ingen annan behövde göra det... Kom hem, hämtade barnen på förskolan och E hos min mamma. Alla tre sov middag så jag röjde lite i köket och satte igång tvättmaskinen. Alma vaknade rätt snabbt och ville baka. Det ville inte jag. Men jag slängde ihop en trolldeg åt henne så höll hon sig sysselsatt i flera timmar. Även Jakob lekte med degen när han kom upp, mycket effektivt!
Åt potatismos och julkorv till middag. Alma och jag åt massa senap till, det är så himlans gott! Jakob envisades med att ha ketchup till julkorv, det får väl gå då... E var värsta gnällspiken hela kvällen, gnälldei famnen, gnällde högre på golvet, nöjde sig inte någonstans.
Efter adventskalendern gick Jimmy och la E och jag satte Jakob & Alma i badet. Tänkte att dom skulle bli lite trötta. E vägrade sova, somnade väl nån gång runt 20. JAkob och Alma var trötta efter badet och somnade. Trodde jag. Allt var tyst och stilla så 20.10 lanade jag fram min stora pepparkaksdeg jag hade kvar och började baka pepparkakor. När jag sate in första plåten grisar i ugnen kom Alma upp. Skulle bara kissa. Undrade lite vad jag gjorde. Försökte gömma ugnen bakom rumpan (jag visste att det skulle vara bra att ha bred röv nån gång) och hon gick och la sig igen. Ca 20.40 illvrålar Jakob och kommer uppspringande som om han hade eld i baken. Är hysterisk över ett monster som äter upp Josefs leksaker. Vem är Josef kan man undra. Men men, försöker prata med honom, lugna och trösta. Men han är helt oresonlig. Alma kommer upp och undrar vad som händer. När jag ber henne gå och lägga sig igen inser hon att man tydligen måste vara lessen för att få vara uppe. Börjar gråta. Jag leder in två gråtande barn till deras sängar. Jakob skriker i panik, han låter riktigt riktigt rädd. Förmår ändå Alma att lägga sig i sängen. E vaknar, hysterisk. Bumpar i rumpan, går ut och letar rätt på Jakob. Lägger honom i min säng. Bakar en plåt pepparkakor, då kommer Jakob springande igen, monstret är tillbaka. Han förklarar att monstret är där hela tiden, även när han är vaken. E skriker. Ber Jakob sätta sig i soffan, buffar rumpa på E och sjunger en stump. Sätter på film åt Jakob. Alma hör förstås vad som händer och kommer upp. Bäddar ner två barn i soffan framför "En cellsam historia". Där sitter dom och diskuterar blodplättar och antikroppar och jag bakar pepparkakor. 21.30 är sista plåten i ugnen. Det mest fascinerande är att inte en enda plåt pepparkakor blev bränd!
Barnen sitter nu, kl 22, fortfarande framför filmen, jag har gett upp. Men det är ingen förskola imorgon så jag får väl hoppas att dom sover lite längre på morgonen. Om dom nu somnar över huvud taget... Jag ska vika tvätt och så småningom lägga alla fina pepparkakor i en burk:-)
Åt potatismos och julkorv till middag. Alma och jag åt massa senap till, det är så himlans gott! Jakob envisades med att ha ketchup till julkorv, det får väl gå då... E var värsta gnällspiken hela kvällen, gnälldei famnen, gnällde högre på golvet, nöjde sig inte någonstans.
Efter adventskalendern gick Jimmy och la E och jag satte Jakob & Alma i badet. Tänkte att dom skulle bli lite trötta. E vägrade sova, somnade väl nån gång runt 20. JAkob och Alma var trötta efter badet och somnade. Trodde jag. Allt var tyst och stilla så 20.10 lanade jag fram min stora pepparkaksdeg jag hade kvar och började baka pepparkakor. När jag sate in första plåten grisar i ugnen kom Alma upp. Skulle bara kissa. Undrade lite vad jag gjorde. Försökte gömma ugnen bakom rumpan (jag visste att det skulle vara bra att ha bred röv nån gång) och hon gick och la sig igen. Ca 20.40 illvrålar Jakob och kommer uppspringande som om han hade eld i baken. Är hysterisk över ett monster som äter upp Josefs leksaker. Vem är Josef kan man undra. Men men, försöker prata med honom, lugna och trösta. Men han är helt oresonlig. Alma kommer upp och undrar vad som händer. När jag ber henne gå och lägga sig igen inser hon att man tydligen måste vara lessen för att få vara uppe. Börjar gråta. Jag leder in två gråtande barn till deras sängar. Jakob skriker i panik, han låter riktigt riktigt rädd. Förmår ändå Alma att lägga sig i sängen. E vaknar, hysterisk. Bumpar i rumpan, går ut och letar rätt på Jakob. Lägger honom i min säng. Bakar en plåt pepparkakor, då kommer Jakob springande igen, monstret är tillbaka. Han förklarar att monstret är där hela tiden, även när han är vaken. E skriker. Ber Jakob sätta sig i soffan, buffar rumpa på E och sjunger en stump. Sätter på film åt Jakob. Alma hör förstås vad som händer och kommer upp. Bäddar ner två barn i soffan framför "En cellsam historia". Där sitter dom och diskuterar blodplättar och antikroppar och jag bakar pepparkakor. 21.30 är sista plåten i ugnen. Det mest fascinerande är att inte en enda plåt pepparkakor blev bränd!
Barnen sitter nu, kl 22, fortfarande framför filmen, jag har gett upp. Men det är ingen förskola imorgon så jag får väl hoppas att dom sover lite längre på morgonen. Om dom nu somnar över huvud taget... Jag ska vika tvätt och så småningom lägga alla fina pepparkakor i en burk:-)
Kommentarer
Postat av: SaraT
Ja men det är fiiint!!! Mer utbildning om antikroppar till barnen, så jag har nån att skicka min avhandling till! De ska få ett varsitt exemplar, så om du lär dem engelska lite snabbt så kommer de diskutera så mycket antikroppar att du inte kommer behöva din breda bak för att dölja pepparkaksbak i fortsättningen - de kommer inte ha tid med sånt trams! Full fart mot Nobelpriset!
Trackback
